I mitt arbete som psykoterapeut har jag de senare åren förstått att samtal inte helt och hållet hjälper klienter med långvarig stress och -/eller komplexa trauman. Det behövs även ett arbete med kroppen och nervsystemet för att komma till rätta med symtom som inre stress/övertänkande, kroppsliga spänningar, sömnbesvär, ångest, magbesvär, huvudverk och andra symtom som uppstår vid långvarig stress.
Även om vi intellektuellt förstår våra trauman och ändrar våra tankar och beteenden kan känslan av inre stress i kropp och sinne finnas kvar då den ligger djupt lagrad i hjärnan (reptilhjärnan/överlevnadshjärnan) och i det autonoma nervsystemet (=fight/flight/freeze responserna).
När vi genom samtal jobbar med våra upplevelser och minnen kan det vara svårt att vara lugnt förankrad i kroppen. Smärtsamma och skrämmande känslor triggas och vi hamnar i rädslor, skam, skuld eller djup ledsamhet och sorg. Våra starka och outhärdliga känslor kan leda till en inre flykt och kamp eller dissociation och avskurenhet från kroppen för att stå ut med påträngande minnen. Vid komplexa trauman är det därför vanligt att lida av kroppsliga symtom som spända axlar och höfter, stel nacke, huvudverk, yrsel, hjärtklappning och magont mm då kroppen reagerar på den mentala påfrestningen som ett stresspåslag.
Våra överlevnadsinstinkter är skapade för att vi kortsiktigt ska vara alerta och i beredskap för att överleva i en otrygg värld. När vi över en längre tid blivit utsatta för till exempel en barndom med känslomässig försummelse, regelbundna psykiska eller våldsamma övergrepp, bråk eller våld försetts det autonoma nervsystemet i konstant aktivering vilket slår ut den normala funktionen av stressystemet och det blir dysregulerat =(det sympatiska och parasympatiska nervsystemet kommer i obalans) och vi kan inte slappna av ordentligt.
När individen sedan är vuxen och lämnat barndomshemmet (och inte längre är utsatta för hot), kommer hjärnan vara hypersensitiv till tolkningar av hot eller stress från omgivningen. Samtidigt är nervsystemet och kroppen ur balans på grund av alla år av att vara i beredskap. Detta orsakar kroppen att ständigt vara anspänd och signalerar hot till hjärnan och vica versa. På det viset studsar hot/stress signalerna mellan kropp och hjärna på ett sätt som gör individen oförmögen att slappna av och leva i nuet. Individen kommer ofrivilligt reagera oproportionerligt på situationer och relationer i sin vardag. Detta är mycket ansträngande och utmattande för individen.
Som psykoterapeut möter jag allt fler klienter med komplexa trauman som tappat bort sig själva och en grundläggande mening med livet, då de på grund av de obearbetade traumana inte längre är sitt autentiska jag (den vi är utan de traumatiska upplevelserna). De har hamnat i ett kroniskt och ofta omedvetet överlevnadsläge där de är oförmögna att känna sig levande och genuint nöjda/glada, vilket innebär et stort lidande för dem själva och deras närmaste.
Att leva med ett överaktiverat och hypersensitivt nervsystemet är inte sunt eller hållbart över en längre period. Det utsöndras bland annat kortisol och adrenalin som bryter ned och skadar kroppen på sikt. Förutom psykisk ohälsa leder stresshormonerna till flera sjukdomsförlopp (t.ex hjärt – och kärlsjukdomar, cancer, autoimmuna och reumatiska sjukdomar mm).
För att mer framgångsrikt läka komplexa trauman behöver vi förstå, normalisera och ha medkänsla för våra överlevnadsmekanismers funktioner och hur de manifesterar sig i kropp och sinne. De individer som får komplex PTSD hamnar ofta i skam och skuld och undviker systematiskt människor, situationer och potentiell fara. De blir fysiskt passiva och låter negativa tankar om sig själva och omvärlden styra sina liv varför de vidmakthåller traumaförloppet.
Genom andnings- och avslappningsövningar och rörelser kan vi lättare förstå kopplingen mellan våra känslor och kroppens reaktioner. Så istället för att klienten systematiskt undviker de smärtsamma minnena, tränar vi på att bemöta dem och acceptera och normalisera tills den kroppsliga reaktionen mattas av och tar mindre plats i individens liv. När klienten berättar om de traumatiska händelserna eller minnena lär hen att identifiera vart känslan sitter i kroppen. På det sättet blir den kroppsliga reaktionen inte så hotfull och klientens nervsystem kan vila. Det inre lugnet gör även att klienten kan tänka mer sammanhängande och fokuserat. Då kan man enklare komma åt de blockerade minnena som lagrats. Genom att samtidigt bearbeta genom samtal och vara närvarande i kroppen kan klienten hitta ökad förståelse och medkänsla för hur och varför hen reagerade som hen gjorde under de svåra händelserna och klienten kan frigöras från den hämmande känslan av förlamning och hjälplöshet (frys eller avtrubbning), vilket leder till snabbare läkning. Det är också viktigt att känna skillnad på dåtid och nutid och att öva på den kroppsliga förankringen i nuet så hjärnan kan lita på att ” du är trygg nu, att faran är över”. På det sätt kan klienten till slut tryggt vara i nuet och slappna av mer. De flesta kan till exempel sova igen och leva ett bra liv där de är i kontakt med sig själva och sina nära och kära.
Ett sätt att vara mer närvarande i kroppen är genom alla former för fysisk träning. Men särskilt hjälpsamt vid långvarig stress och trauman är meditation, dans, yoga, Qigong, sång eller hummande/mantran. Det är också hjälpsamt för nervsystemet att träna medveten närvaro genom skogspromenader eller andra lugnande aktiviteter som du tycker om. Det viktiga är att du känner ett inre flow, närvaro och kravlöshet i (t.ex trädgårdsarbete, målning, handarbete, baka, laga mat, att bygga något mm).
I alla aktiviteter där vi är i kontakt med oss själva och våra sinnen, känner flow och välmående utsöndras bland annat oxytocin, endorfiner och dopamin, vilket bidrar till läkning av det parasympatiska nervsystem (=”lugn och ro systemet”). När dessa hormoner/substanser utsöndras känner vi liknelser till en kram, en känsla av välmående, mening och samvaro. Liknande den känslan ett barn får när hen blir omfamnad, hållen eller tröstad av sin förälder. Just den omsorg många med komplexa känslomässiga trauman inte fick.
Sammantaget visar den senaste forskningen att bearbetande samtal i kombination med somatiska övningar (som bidrar till att lugna nervsystemet) ett mycket gott behandlingsresultat för de med komplexa trauman och långvarig stress. Enbart samtal läker oftast inte hela vägen.
Nedan hittar du övningar/aktiviteter du kan testa som reglerar nervsystemet vid stress och känslomässiga triggers:
- Kontrollerad andning: https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/avslappning-genom-andning/
- Hålla en hand på bröstet/hjärtat och en på magen och andas lugnt med långsam utandning och samtidigt säga ett mantra som ”lugn” eller ”du är trygg nu”, ”jag har det jobbigt just nu, men det går snart över”
- Mjuka klappande/strykande rörelser mot kroppen till exempel utan på armarna eller på låren+ lugnande inre mantran/positiva affirmationer till dig själv
- Tapping: https://www.efttapping.se/lar-dig-eft-tapping
- Hålla en hand under armhålan nära hjärtat och den andra handen utanpå den andra axeln och hålla om dig själv, eller stryka dig själv lugnt och säga snälla/positiva affirmationer enligt ovan.
- När du sedan känner dig lugnare av övningen försök att identifiera vad som triggade dig och vänligt försöka förstå och acceptera dina känslor, ta därefter beslut om du behöver agera på något sätt eller inte.
Bra böcker att läsa i sammanhanget och underlaget för denna text:
https://www.adlibris.com/se/bok/healing-trauma-9781591796589